Jultomten.

I Sverige-Finland har vi en lång tradition där ordet tomte, tomtegubbe eller tomtekarl syftar på det övernaturliga väsen som ansågs regera över gårdstomten. Det finns i Norden berättelser från tidig medeltid som visar att man tänkte sig att tomten befrämjar gårdens avel och ägarnas väl och ve, förutsatt att man höll sig väl med tomtegubben. Den här folktron var så utbredd att kyrkan och t.o.m. heliga Birgitta varnade för denna vidskepelse.

Den gamla gårdstomten hade ingenting med människornas julfirande och våra dagars julklappsorgier att göra. Det var framför allt tomtegröten som kom att knyta honom till julen. Tomten tog nämligen inte betalt för sina tjänster. Gröten blev belöning för ett år av slit och släp.

Det finns många berättelser om vad som kunde hända om husmor ej tillrädde julgröten så att tomten blev nöjd. Bråkade man med tomten kunde han se till att djuren dog eller huset brann ner. Det gällde alltså att hålla sig på god fot med tomten.

Ingenstans i någon äldre tomteberättelse ur svensk folktradition antyds det att den här besvärliga figuren hade någon speciell funktion vid julen, förutom att äta upp sin årslön i form av gröt. Han förknippades aldrig med julklappar, julgran eller någonting annat som har med jul att göra.

Jultomten som vi känner i Sverige-Finland idag är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken. Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska seden att någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då i julbockens gestalt.

Jultomten växte fram successivt från och med 1864 då han för första gången nämndes i tryck. Elias Sehlstedt och Viktor Rydberg gav ut tidskrifter som handlade om en tomtefigur som påminner om folktrons tomte. 1875 gav Rydberg på nytt ut sin "Lille Vigg" denna gång illustrerad med teckningar av den då 18-åriga Jenny Nyström. Det kom att bli hon som gav den svenska jultomten en egen profil som skiljer sig markant från den biskopslike Nikolaus. Den kontinentale julklappsutdelaren blev i svenska tappning dvärgvuxen, godmodig. grå och gubbig, med röd luva och långt skägg. Medan jultomten i de anglosaxiska länderna är en fiktiv figur som barnen aldrig ser (han klättrar in i huset genom skorstenen på natten när alla sover) är han i Norden en högst levande figur som på julafton uppenbarar sig och delar ut sina presenter.

Viktor Rydberg kan med all rätt kallas för den svenske jultomtens fader och Jenny Nyström för hans moder.